Ibland tror jag att mina texter blir för komplicerade. När jag läser andra skribenters texter slås jag av hur ”rakt” de ofta skriver. Det är få krussiduller runt orden, känslorna beskrivs på ett återhållsamt sätt och det finns luft i historien. Jag undrar om jag överarbetar det jag skriver och gör det onödigt krångligt. En utmaning för mig det här året skulle kunna vara att skriva enklare utan att konstra till det. Det är svårt eftersom jag älskar orden och vill hitta den bästa formuleringen. Jag roas av att testa olika varianter. Men det är klart att jag vill anpassa mig så att texterna också blir läsvärda.
Nu läser jag andra bidrag i en novelltävling som jag har deltagit i och vilka omdömen de har fått.
Jag gillar att se hur andra skriver, särskilt intressant är det att läsa andra som arbetat utifrån samma förutsättningar som jag. Att se att samma utgångspunkt kan ge upphov till så olika texter. Nu läser jag andra bidrag i en novelltävling som jag har deltagit i och vilka omdömen texterna har fått. Jag är nyfiken på vad juryn fastnade för och lär mig massor av att läsa deras motiveringar. Formuleringar som ”överdriven mystik”, ”det något dramatiska slutet tynger” och ”något rörig inramning” får mig att reflektera över vad som gör en text läsvärd. Jag uppskattar att se hur andra har gjort och hur de läses. Att lära sig genom att se hur andra gör och ta del av deras feedback, är ett effektivt sätt att bli bättre och utvecklas som skribent.
Sedan får en ju inte glömma bort att när det handlar om skönlitterär text är en viktigt aspekt läsarens personliga smak. Det finns ju inget rätt och fel i en text som inte gör anspråk på att vara fakta, det är deras subjektiva åsikter. Men att se vad en grupp kunniga textmänniskor säger om text är alltid givande. Det gör mig motiverad att testa ett nytt sätt att skriva. Det är något som jag kan ha nytta av i den novellen som jag precis har börjat skriva på. Vilka lärdomar, reflektioner och tankar kan jag använda mig när jag skriver på min nya historia? Det återstår att se.