Boken Lev kreativt av Julia Cameron, är en klassiker inom krativitet. Den presenterar ett 12-veckorsprogram för att boosta den kreativa glöden och väcka slumrande skapande drömmar till liv. Jag läste och genomförde kursen för ungefär ett år sedan. Kursens upplägg är ambitiöst och kräver engagemang och energi för att kunna genomföras. Det ska sägas att jag var lite mer flitig och konsekvent i början av kursen, mot slutet tappade jag disciplin och motivation. Jag kommer ihåg att jag upplevde att mina sinnen skärptes och att jag fick en annan syn på tillvaron under kursen. Det var på många sätt välgörande om än arbetssamt att göra den.
Jag kommer ihåg att jag upplevde att mina sinnen skärptes och att jag fick en annan syn på tillvaron under kursen.
Men nu känner jag mig redo att ta mig an kursen en gång till och den här gången i sällskap av Emma Kanckos som bloggar om boken på Debutantbloggen och kommer att göra så varje vecka under sommaren. Hennes första inlägg är spännande att läsa och hon lyfter flera frågeställningar som jag tycker är intressanta. Camerons användning av gudsbegreppet och om en kreativ livsstil. Jag känner mig pepp på att göra detta i ett sammanhang där det finns möjlighet att byta tankar och erfarenheter. Så tack till @Emma Kanckos för initiativet!
I boken tar Cameron upp ett tema för varje vecka. Det är teman som ofta kan vara aktuella i den kreativa processen. Det handlar om att tampas med kreativa blockeringar, att hitta tillbaka till den egna skapande personen, bli vän med olika känslor som dyker upp längs med vägen och återerövra egenskaper som kan ha gått förlorade när en inte har levt i samklang med den kreativa kraften. Varje kapitel innehåller också ett antal praktiska uppgifter som är olika svåra att genomföra. Dessutom ingår att inleda varje dag med att flödesskriva och att varje vecka planera in en konstnärsträff med sig själv. Så det är en maffig kurs, men härlig på samma gång.
Jag minns vilka fallgropar som jag ramlade i första gången och jag tänker därför ge mig på några modifieringar för att hoppeligen klara av kursen bättre den här gången:
- Morgonsidorna: Istället för tre sidor minska ner till två. Jag får kramp i handen av att skriva för hand och jag blir också stressad av kravet på mängd. Minskar jag antalet sidor tror jag att chansen är större att jag håller i och får mindre besvär från handleden.
- Konstnärsträffarna: Jag behöver tänka enkelt kring dem för att de ska bli av. Kanske också tänka mig att göra om samma sak, istället för att försöka hitta på något nytt varje vecka? Skriva på café är en favorit, så den kanske kan få bli av oftare? Varför krångla till det om jag vet att jag tycker om att göra det?
- Uppgifterna: Lägga lite mer omsorg vid uppgifterna och inte hasta igenom dem. I inledning skriver Cameron att 1 timme om dagen kan vara en lagom tidsåtgång till själva kursen. Det tror jag inte att jag la ner förra gången.
- Läsning av boken: Läsa varje kapitel långsamt och medvetet, inte hasta igenom. Göra lässtunden till en lung och koncentrerad aktivitet. Skapa tid till reflektion över det jag läser, så att det blir meningsfullt och inte bara något som ska göras.
Det ska bli spännande att göra kursen igen med lärdomarna från senast i färskt minne. Mycket nyfiken på om upplevelsen blir liknande eller en helt annan.
Toves Textsalong 