Toves Textsalong

Min spontana reaktion när jag läste om Camerons uppmaning att idka en veckas läsförbud för att sätta fart på skapandet var att jag blev provocerad. Det kändes som att jag hade blivit berövad något jag gärna gör. Jag skulle alltså frivilligt avstå från en av mina favoritsysselsättningar och som jag dessutom tänker på som något som tillför energi till mitt eget skapande. Det kändes både främmande och märkligt. Jag var skeptisk och kunde inte se hur det skulle kunna vara av godo. Så tänkte jag för några dagar sedan. Nu har det gått nästan en vecka utan att jag har läst och nu har mina tankar skiftat karaktär.

En sak som jag har upptäckt under läsförbudet är att jag har fått utrymme i min hjärna för att börja skapa en ny historia. När jag istället för att läsa på kvällen fick tid till att tänka kom en hel idé till en novell. Jag fick stora delar av berättelsen klar för mig när jag tänkte på den. Jag fick en hel miljö uppmålad framför mig, karaktärerna och deras relation. Jag kunde se hela storyn framför mig på ett tydligt sätt. Jag hade både början och slut klart för mig. Historien kom till mig på kvällen och på morgonen skrev jag ner den. Jag kände mig upprymd och glad när jag vaknade och hade kvar berättelsen. Jag tror att det är tack vare läsförbudet som jag fick tid till att skriva och ro till att tänka. Så jag är beredd att hålla med Cameron om att ett läsförbud kan göra under för kreativiteten. En lärdom från veckan är: Om det nu är skriva jag vill, så bör jag väl göra allt för att se till att jag lägger ner kraft och energi på just det?

Utöver att skriva har jag ägnat mig åt rensa ut bland mina döda krukväxter och skapa lite mer harmoni i hemmet, vilket mina morgonsidor har berättat för mig är viktigt för att jag ska känna mig till freds och kunna skriva. Andra saker som också främjar skrivandet och som jag har gjort är att lägga pussel, lösa korsord och spela sällskapsspel med bokstäver. Det finns också något fint i att längta efter att läsa. Vilken bok ska jag läsa först när förbudet är slut? Det står många böcker i hyllan som lockar mig till läsning. Jag har böcker om skrivande och läsning, om hjärnan och mental träning, romaner som väntar på att bli lästa.

Efter en period med läsförbud, ser jag fortfarande på läsandet som en förutsättning för skrivande. Min inställning har inte ändrats i grunden. Jag tror fortfarande på att inspireras av andras texter och att lära sig hur andra gör när de skriver. Jag håller med Cameron om att läsande kan hindra oss från att själva formulera oss, eftersom det är mycket enklare att ta del av andras texter än att skriva dem själv… Så för att få en rivstart i skrivandet, är det inte så dumt att begränsa läsandet men inte som en permanent lösning (och det är ju inte heller vad hon förespråkar). Kanske kan det ses som en detox för att få fart på skapandet? Det är absolut ett verktyg att lägga på minnet och använda igen när känslan av att sitta fast uppstår.