Toves Textsalong

Varje trend, tendens eller utveckling möter någon gång sitt motstånd och framkallar motreaktioner. Vi reagerar på det som är och testar nya vägar och tankar i förhållande till fenomenet. Jag har väntat och trott på att det ska komma vad det gäller AI. Kanske är det så att jag ser det jag vill se, men de senaste dagarna har jag upptäckt flera tecken på att vi har kommit till en punkt då fler och fler börjar ifrågasätta AI och ger exempel på när AI inte riktigt funkar som förväntat.

Jag träffade en god vän som sedan lång tid tillbaka jobbar som översättare. Hon berättade att uppdragsgivare nu har börjat skriva in hur AI får användas i sina policys och avtal. Hon ser också att översättningsuppdragen som hon får nu kan handla om att rätta det en AI har gjort. I sin hand får hon en maskinöversatt text som hon med sin kunskap och känsla för språk får gå in och redigera och skriva om. Det är just detta som jag är övertygad om är AI:s svaga sida och människans starka: Vi har förmågan att se och förstå nyanser i ordval, vi kan göra kopplingar mellan olika texter och göra mer varierande val. AI kan användas till mycket, men det finns områden där människan verkligen behövs och inte kan ersättas.

Ett annat exempel som dykt upp är i Doves reklamfilm som handlar om äkta skönhet. Frågan som ställs i filmen är vilken slags skönhet vi vill att AI ska lära sig. Det är just det: Vi är ansvariga för vad vi lär AI, det är vi som sätter standarder som den sedan lär sig och återanvänder. Jag tycker det är en viktig fråga och att vi behöver vara medvetna om att vi tar ansvar för hur det går med detta. Jag tycker också om att Dove är noga med att trycka på att de står för äkta skönhet i motsats till artificiell skönhet. De visar också i filmen AI-genererade bilder av vackra personer och sedan riktiga bilder. Skillnanden är slående när de visas efter varandra. Visst, de vill sälja sina produkter men de har tagit ställning för det mänskliga eller som de utrycker det: det äkta.

De senaste dagarna har journalsystemet i sjukvården i regionen där jag bor granskats och varit uppe till diskussion. AI-verktyget som används har visat sig ha en förmåga att använda ord på ett oväntat kreativt sätt och som skulle kunna leda till katastrofala följder. De mest dråpliga exemplen som har lyfts fram är ”bukbesvär” som blivit ”kukbesvär” och ”pares” som blivit ”sparris”. Det är kanske något vi kan skratta åt, men i det komiska finns ett allvar. Något som också nämnts i sammanhanget är att det blir mer tidskrävande om människan måste korrekturläsa och rätta det som AI har genererat. Tänkvärt.

Vart är vi på väg om vi lämnar över mänskliga förmågor till AI och AI inte kan leverera? Om vi helt blint köper precis allt utan att ha ett kritiskt förhållningssätt? Sammantaget tycker jag att detta visar på att vi människor behövs fortsättningsvis. Jag varken tror eller vill tro att AI kommer att ta över alla områden. Den här texten är föresten en riktig text.