Välkommen till min textsalong. I salongen delar jag mina tankar om skrivande och kreativitet, sånt som inspirerar mig och sånt jag funderar på.


Val av perspektiv

Jag vet med mig att jag skriver på ett intuitivt sätt och sällan frågar mig varför jag gör på det ena eller andra sättet. Jag skriver på det sätt som känns rätt. Det gör att jag kan ha svårt att tänka på det skrivtekniska. Jag drivs av känslor när jag skriver. Begrepp som exempelvis fokalisator (som i mina öron låter som en del av en bilmotor) är sådant som jag sällan eller aldrig funderar över. Jag kan inte svara på hur det kommer sig att jag väljer första eller tredje person, nutid eller dåtid. Texten blir som den blir.

Begrepp som exempelvis fokalisator (som i mina öron låter som en del av en bilmotor) är sådant som jag sällan eller aldrig funderar över.

I Skriva finns en intressant artikel av författaren Mattias Edvardsson om val av perspektiv. Han resonerar om hur det valda berättarperspektivet påverkar hur historien skrivs. De olika perspektiven för med sig både möjligheter och begränsningar. Han nämner också skillnaden på att skriva med ett perspektiv eller att använda flera. För mig svindlar tanken vid möjligheten att ha flera berättarperspektiv. Jag har aldrig övervägt det eller ens funderat på hur det skulle funka i mina texter. Min spontana tanke är att det låter svårt att genomföra eftersom jag är van att skriva ur ett perspektiv, samtidigt är jag nyfiken på hur jag kan utveckla mitt sätt att berätta.

När jag tänker på saken så har de senaste böckerna jag läst varit berättade genom flera olika perspektiv. Precis som Mattias skriver så har författarna valt att ha olika perspektiv för varje kapitel, med två till tre personer som varvas. Det funkar fint för mig som läsare. Jag är helt med på att de olika personerna i boken har olika perspektiv och motiv och att samma händelse kan ses från olika håll. Jag se hur detta hjälper till att skapa en intressant och flerdimensionell berättelse där jag som läsare inte är helt säker på vad som är sant. Eller kanske finns det flera sanningar?

Mattias avslutande uppmaning är att göra medveta val av berättarperspektiv. Ett råd jag absolut ska ta till mig. Vad skulle skillnaden bli om jag var mer medveten i mitt val? Det är nyttigt för mig att stanna upp och fundera på det. Kanske ska jag försöka bli lite mer teknisk i förhållande till skrivandet? Kanske ska jag experimentera att skriva med flera perspektiv i den novellen jag har börjat skriva på? Den tanken känns inspirerande och ny.


Lämna en kommentar