Välkommen till min textsalong. I salongen delar jag mina tankar om skrivande och kreativitet, sånt som inspirerar mig och sånt jag funderar på.


En fråga om tempus

Jag har hört någonstans att det är vanligt bland debutanter att använda presens i sina manus. Samtidigt har jag hört att imperfekt, som jag fortfarande säger även om jag vet att preteritum är termen som används, kan anses visa på en mer litterär ambition. Det finns väl inget rätt och fel tänker jag, utan är en fråga om smak.

Det säga också vara så att vi ofta har ett tempus som vi känner oss mer bekväm med. Det är det som kommer lättast när vi sätter oss ner och skriver utan att tänka. Jag vet att det för mig är presens. Det tycks vara det tempus jag spontant väljer och som faller sig naturligt för mig. Jag får verkligen koncentrera mig om jag ska skriva i preteritum och så fort jag är bara lite ouppmärksam halkar jag in i presens. Det är väl där jag är i mitt rätta element och kanske det jag ska hålla mig till?

Jag får verkligen koncentrera mig om jag ska skriva i preteritum och så fort jag är bara lite ouppmärksam halkar jag in i presens.

Nu när jag jobbar på mitt bidrag till tävlingen ”De första sidorna” har jag ett fantastiskt tillfälle att testa på en kort del av mitt manus för att känna efter vilken väg jag vill gå. Ursprungligen skrev jag i presens. Men jag tänker att jag vill visa att jag är en medveten skribent (förvisso debutant, men ändå) och testar därför att skriva i preteritum. Så jag har skrivit om och kämpat för att känna att preteritum känns rätt, men nu när jag smakat på samma text i presens lutar jag åt att ändra tillbaka till det. Det är något med nutid som jag gillar, jag tycker att upplevelsen blir mer intensiv och ”äkta”. Jag vet att det finns saker att ta hänsyn till i alla tempus, men jag tror att jag skriver mest logiskt när texten är skriven i nutid.

Om det är något den här manustävlingen kan jag mig så är det insikten om vilket tempus som mitt manus ska ha. Det är jag tacksam för. Jag ska fila på birdraget några sista gånger innan det är dags att skicka in, det är fortfarande en aning för långt. 5000 tecken är inte mycket alls, men en bra längd för det ställer krav på att jag inleder med något tillräckligt intressant som kan uppfattas som läsvärt. Den bästa responsen jag skulle kunna få på min inledning är att den väcker nyfikenhet och en vilja att veta vad som ska hända i boken.


Svar

  1. jansigvard profilbild
    jansigvard

    Läser dina texter och roas. Så hittade jag ordet ”preteritum” och höjde ögonbrynen. De där med ordklasser och slikt var inte min starka sida i folkskolan – heller. Jag skriver på mina manuskript men kommer inte längre. Kanske jag ska gå en skrivarkurs? Tyvärr är företagets (familjens) ekonomin alltför skral för en slik kurs.

    Ha det skönt Tove.

    Gilla

    1. Tove Lorentzon profilbild
      Tove Lorentzon

      Det glädjer mig att du roas av mina texter. Reaktioner på det jag skriver är bränslet som skapar texter.

      Gilla

Lämna en kommentar