Toves Textsalong

Nu sitter jag med inledningen av mitt bokmanus igen. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har arbetat med samma text. Varje gång tror jag att nu, nu, är det klart. Jag redigerar och ändra och lägger det åt sidan. Sedan tar jag fram det igen och kan hitta hur många saker som helst som kan ändras eller skrivas om. På en skrivarkurs som jag har gått sa kursledaren att manus alltid har potential att bli bättre. Blir en refuserad är det ett tecken på att manuset ännu inte blivit tillräckligt bearbetat.

Den här gången har jag feedback från två kurskamrater, en redaktör och en lektör att arbeta utifrån. Det passar fint att alla fyra har läst inledningen. Feedbacken är inte ny, men jag har inte jobbat så mycket med den förrän nu. Jag blir glad när jag läser kommentarerna. Mycket är peppande och uppmuntrande. Jag har fått ett par synpunkter på att jag ibland skriver lite korta meningar och att det gör att lästempot blir för högt. Det har jag inte tänkt på själv, så det är jag så tacksam för att någon annan nämner. Det är också bra med kommentarer där läsaren inte riktigt förstår vad jag menar eller undrar saker som en gärna vill veta för att kunna hänga med i historien. Jag blir också glad över att inledningen lockar till vidare läsning. Det är den mest värdefulla kommentar jag kan få. Det finns potential här! Det ger mig energi att fortsätta.

Versionshistoriken växer sig allt längre och med den förhoppningsvis också kvaliteten på mitt manus. Målet för den här omgången är att inledningen av manuset ska bli så bra den kan i tid till tidningen Skrivas tävling ”Mina första sidor”. Sista datum för den är 2 maj. Det känns bra att få en deadline som någon annan bestämt. Det gör det så mycket lättare att ha ett mål att jobba emot. Maj kommer snart och det ökar min skrivarlust.