Att få in en fot, beskrivs ofta som det mest avgörande oavsett vad det är en vill åstadkomma: få ett jobb, sälja in en artikelidé eller få ett bokkontrakt. Jag grunnar mycket på hur smal dörrspringan egentligen är. Vad det är som påverkar om jag kan få in foten eller inte? Hur ska jag göra för att inte klämma mig eller riskera att dörren går i baklås?
”Bakom dörren som jag vill komma in genom sitter ansiktslösa redaktörer som jag hoppas ska ta sig tid till mina texter.”
Jag tänker mig att på insidan av dörren finns de som jag behöver övertyga om att jag har något att komma med och som de vill släppa in och ge en chans. Bakom dörren som jag vill komma in genom sitter ansiktslösa redaktörer som jag hoppas ska ta sig tid till mina texter. Är det främst en fråga om tajming? Kan det vara så att dörren någon gång öppnas lite mer och att det då gäller att stå beredd med min text? Eller ska min taktik vara att bombardera med texter hela tiden? Jag tänker mig som när Harry Potter får sina brev från Hogwarts och familjen Dursleys gör allt för att hindra honom från att få breven. Det leder bara till att det kommer fler och fler brev. Budskapet måste fram, det går inte att stoppa. Kanske kan jag få en bundsförvant som finns på andra sidan dörren och som kan hålla upp dörren för mig? Jag har även funderat på mer brutala metoder som att bryta upp dörren. Eller går det med list att leta upp en okänd bakdörr? Drömmen är att knacka på huvudentrén, få ett positivt välkomnande för att sedan promenera in. Vilka strategier finns för en okänd skribent med en önskan om att bli publicerad och läst?
Toves Textsalong 
Lämna en kommentar