Toves Textsalong

Den här veckan deltar jag i ett event som utforskar ChatGPT. Det är Ann Ljungberg som dragit igång detta. Det har ju pratats om AI så mycket och jag tänker att det är något som vi måste förhålla oss till. Tekniken är här och då är det en god idé att undersöka hur jag kan använda den i till exempel mitt skrivande. Efter att ha gjort den första utmaningen är jag övertygad om att jag kan använda ChatGPT som ett kreativt bollplank. Jag har haft en dialog och har bollat idéer till kommande artiklar och noveller. Så intressant och jag har börjat få tankar på hur jag kan kombinera tekniken med det som är vår mänskliga intelligens. Kombinerat på rätt sätt och använt med omsorg kan detta bli en kraftfull förening.

Jag tror att vi framöver kommer att se mänskligt genererad text som en USP (Unique Selling Point) det som skiljer en text skriven av en människa jämfört med en maskingenererad text. Med AI:s utveckling kommer texter av människan att få ett annat värde. Tänk att kunna säga att vi är en organisation som garanterar att alla våra texter är skrivna av en människa. AI kan fortsätta att producera kilometervis med texter, men känslan är inte där. Jag har läst AI-dikter. Diktens formen är där, men det är så blodfattigt och det saknas en äkta röst. Sammanfattningar av stora textmängder är ett område där AI kan göra ett bra jobb. Men när det handlar om känsla, mänsklighet och våra unika röster behövs en människa. Vi kommer att behöva bra skribenter som kan fortsätta att vara olika slags röster. Jag tänker på det som Max Tegmark sa i sitt sommarprat om att det är vad som särskiljer människan från tekniken som är det viktiga. Att vi kan vara kloka beställare av tekniken.

Jag pratade med en av mina skrivarvänner om det här. Att vi som jobbar med språk på olika sätt fortsättningsvis kommer att behövas. Kanske kommer tonvikten att hamna på det konstnärliga och kreativa. AI får gärna skriva manualer och olika slags officiella dokument, men jag tror att de skönlitterära texterna, kåserier och betraktelser där vi lägger in våra känslor, erfarnheter och minnen kommer att bestå. Som människa vill vi uttrycka oss och det tror jag kommer att fortsätta, men AI kan vara vår medskapare.